Snackisar på Uvic

 

Kaninerna

Uvics campus är ett bevis för sanningshalten  i ordspråket “Föröka sig som kaniner”. För ett tag sedan släppte någon ut Stampe och nu är hela området invaderat av hans extended family. De äter upp precis allt i deras väg och skapar oreda i ekosystemet men är ack så söta. Istället för att servera kaningryta till studenterna, mer närproducerat kan det ju knappast bli, så har Universitetet spenderat en hel massa pengar på att fånga in dem och skicka dem till en tant i Texas, USA, som ömmar för dem. Tyvärr sägs det att kaninerna som skickades med den förra laddningen i september rymde och hoppade in på grannens gård som stod redo med sitt gevär…

4:20 Club 

Bland det första man slås av när man kommer till Canada i allmänhet och Victoria i synnerhet är hur mycket marijuana folk röker här. Det är tillåtet att inneha för personlig konsumtion men inte tillåtet att sälja eller köpa, lite som svenska sexköpslagen, fungerar perfekt! Precis som för allting annat här finns det en studentclub även för denna aktivitet. 4:20 Club träffas, som namnet antyder, tjugo över fyra varje onsdag på gräsmattan utanför biblioteket. Efter lite hejjarramsor tänds det på och alla som vill får vara med, idag såg jag två poliser sitta bredvid och dricka kaffe, märkligt. Häromdagen pratade jag med en förstaårs-student (17 år!!) och han berättade stolt att han hade varit med förra veckan och tyckte förmodligen att jag var från stenåldern när jag sa att jag aldrig provat, haha. Man kan ju bara hoppas att de inte får sponsring som student club från universitetet men jag skulle inte bli förvånad.

Take a puff and pass it along...

Jag kan även meddela att jag nu i helgen varit på min första segeltävling, eller Regatta som det kallas. Det var i Eugene där University of Oregon ligger. Det var fin segling på lördagen, på en vattenreservoar, lite konstigt men det gick det med. Tyvärr gick det inte så bra för Uvic, vi kom nog sist totalt sett. Det var lite att förvänta eftersom Uvic kör mest på känn medan de andra lagen visst har ordentliga träningar och någon slags taktik. Jag och min seglingskompanjon kände i alla fall att vi var bättre i slutet av dagen än i början så det är ju alltid något. Sedan på kvällen var det fest och det kändes lite som att hamna i en riktigt dålig amerikansk collegefilm, både intressant och underhållande!

Eugene Reservoir

 



 

Seattle!

Ojdå nu var det länge sedan jag uppdaterade något, skolan gjorde sig plötsligt påmind med midterms och annat trams men nu är jag tillbaka på banan igen!

För någon vecka sedan var det Thanksgiving i Canada vilket innebar långhelg. För att minimera risken att föräta mig på kalkon drog vi till Seattle istället där det alltså inte var Thanksgiving men istället rea på en massa bra shopping! Tack vare vår oskyldiga uppsyn och att vi hade en självsäker amerikan vid ratten kunde vi parera frågorna från de biffiga tulltjänstemännen och ta oss över gränsen utan problem. På vägen tillbaka funderade vi på om man kanske måste betala något för att ta in en nyinköpt snowboard men de var mer intresserade av om vi hade några vapen med oss!

Lördagens höjdpunkt var att åka till den lilla staden North Bend som den legendariska tv-serien Twin Peaks är baserad på. Tyvärr förändras saker  även i The Pacific Northwest på dryga 20 år men känslan av liten sömnig stad i skogen var helt klart närvarande. Man kunde dock äta den välkända Cherry Pie på cafeet Tweds, vilket är förlagan för ”The RR Diner” i serien. Originalresturangen hade visst brunnit ner och bytt ägare och namn ett par gånger men pajen var god och kaffet var kanske inte ”damn fine” men helt okej för nordamerikansk standard. En större besvikelse var i så fall att servitrisen inte var den ljuva Norma från serien utan en kraftigt överviktig kvinna med märkligt manlig whiskeyröst. 

Nån som känner igen vattenfallet?

Nästa dag var det dags att utforska Seattle lite närmare och var hamnar man då om inte i underjorden! Seattle är nog det ultimata beviset på hur mänsklig lathet kan förkläs till kultur. Historien är som följer: Seattle grundades omkring år 1850 av amerikanska nybyggare på en lerplatå i höjd med havsnivån. Skogsindustri var stadens största inkomstkälla. Leran var både på ont och gott. Den kom väl till pass när man behövde transportera timmer ner till hamnen och man helt enkelt kunde skjuta stockarna nerför kullarna och låta dem glida, ”skid”, på leran. Det amerikanska uttrycket ”Skidrow” kommer från detta fenomen eftersom de fattiga kvarteren råkade ligga omkring denna timmerrutschkana. Dessvärre innebar även leran att hela staden var en gyttjepöl som sakta höll på att sjunka ner i havet. Det finns tidningsartiklar som vittnar om att hästar försvunnit i leran och efter att en liten pojke drunknat när han försökte gå över gatan insåg man att något behövde göras. Eftersom timmer var huvudindustrin fanns det oändliga resurser av sågspån med vilket man började försöka fylla igen och torka upp stadens gator. Det fungerade inte så bra. På samma sätt som en skog kan behöva en brand ibland för att förnya sig så behövde Seattle en brand för att överhuvudtaget stå kvar.

Seattle Underground

En gata underifrån

År 1889 skulle en arbetare i ett litet möbelsnickeri värma upp klister och grytan kokade över och fattade eld. Branden spred sig upp och ner längs gatorna och innan man hann göra något ordentligt stod hela stadens affärsdistrikt i lågor. Tillslut bekämpades branden och man stod i det gyllne läget att för en gång skull ha möjligheten att göra om och göra rätt. Tyvärr tog man inte chansen utan gjorde om och gjorde fel igen. Istället för att bygga ordentligt från grunden valde man att bygga om downtown ovanpå ruinerna av den gamla stadsdelen. Man tog ändå vara på underjorden och en florerande undre värld, i ordets alla bemärkelser, utvecklades med obligatoriska attribut som kasinon, svartmarknad och en blomstrande "textil"industri eftersom sömmerska var en av de få yrken kvinnor fick lov att registrera...

Gatorna var viktiga insåg man så de stensattes och höjdes en bra bit över havsytan. Trottoarerna struntade man i vilket resulterade i att man behövde stege för att ta sig upp på gatan gå över och sedan klättra ner på andra sidan. Ironiskt nog dog ingen i branden men ca 20 personer dog under rekonstrueringsperioden på grund av de trillat ner för stegen på vägen hem från krogen!

En annan barnsjukdom i Seattle var placeringen någon meter under havsnivån när tidvattnet var högt vilket ledde till toaletter som spolade bakåt två gånger om dagen. Folk löste det i allmänhet med att se till att deras egen toalett låg högre än grannens nedströms.

Badrummet låg ca 1 ovanför golvplanet!

Med tiden har Seattleborna rättat till sina tidigare misstag och har med hjälp av ett fungerande avloppssystem producerat storheter som Microsoft, Starbucks, fabriken som bygger alla Bowing-flygplan och för att inte tala om kändisar som Jimi Hendrix och Nirvana. 

En bra slutspurt får man ändå säga om denna regniga avkrok av världen! 

Detta troll var en gömd sevärdhet som vi fick ta del av, han vaktar under en av alla miljoner bilbroar!

Ett ögonblick

I ett klassrum på University of Victoria. Väggarna är grå, taket är grått med fula isoleringsplattor och på golvet ligger en murrig heltäckningsmatta. Framför den gröna ”svarta tavlan” står en kateder och en talarstol. Resten av rummet består av rader med moduler med ”bord och stol i ett”. Vem kom på dessa egentligen? De är obekväma och ”bordet” är precis lagom stort för att man inte skall få plats med det man behöver ha uppe för föreläsningen. Det får mig osökt att tänka på när jag fick räkna matte på notställ under gymnasietiden, en dålig temporär lösning var det då medan detta är en usel permanent konstruktion.

En kille slår sig ner på raden framför min. Han har klassisk pojkfrisyr, för korta byxor och en svart T-shirt med tryck på. Han drar upp den obligatoriska laptoppen och börjar spela det utmanande spelet ”Monsters vs Plants”.

Ute till vänster vid fönstret sitter klassens självutnämnda geni. Det ser ut som om han sitter och repeterar något viktigt med hjälp av frågekort. Han tar upp ett kort i taget, tittar på det, låter blicken vandra lite och sedan vänder han på det, läser och ler lite för sig själv.

In kommer professorn, de heter så här lärarna alltså. Det är en filosofiprofessor. Han har gråvitt hår som står åt alla håll, manchesterbyxor med matchande kavaj. Byxorna hålls uppe med en livrem en bra bit ovanför naveln och jag kan inte låta bli att tycka om honom i hans gubbighet. Han är dessutom rätt intressant att lyssna till.

Kursen heter ”Philosophy of Science” och professorn kan förklara snurriga tankegångar med enkla exempel. Det gillar de flesta studenterna, enkelt är bra. Det är bara de där ”smarta” studenterna som hellre vill använda svåra ord för att förklara enkla tankegångar. Det händer faktiskt att professorn suckar då, det tycker jag är ganska roligt. Jag gillar enkelt.

Idag skall vi prata om Darwins skuld till vetenskapsfilosofin. Kan man verkligen ha en tankeskuld?

Geniet med frågekorten har plockat undan och lyssnar nu uppmärksamt. Han laddar nog inför nästa tillfälle att använda ett svårt ord. Killen framför mig med datorn har loggat in på Facebook.

På torsdag är det dags för midterm exam.